Feministmagasinet Missy Magazine har fest på West Germany och en av mina berlinska favoritartister, den experemintella elektorartisten Golden Disko Ship, ska stå på scen. Självklart vill jag givetvis ta chansen att besöka detta ställe som jag och T letat efter mer än en gång tidigare men aldrig funnit. T ligger hemma i förkylning, men E följer med och jag gläds åt att jag äntligen hittar stället så att jag därigenom undgår en framtid av mardrömmar där jag letar efter hemliga ingångar i Zentrum-Kreuzbergs huskomplex. Jag är glad att jag till sist hittar fram, även om jag ärligt kan säga att jag förväntat mig mer av en bar inrättad i en före detta tandläkarmottagning. Kanske har jag blivit Berlinskadad då jag inte längre blir förvånad över våldsamt trashiga barer i för ändamålet ej avsedda lokaler?
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar