Toilets I've known

— En blogg om toaletter, urin, avföring och annat relaterat.

Söndag 100905 kl 18.46 -18.48: Knofi Bergmannstrasse




Knofi på Bergmanstrasse är inget i jämförelse med sitt syskon Weinblatt Feinkost. Smågrinig service och inte i närheten av samma gemyt som vid de rödrutiga dukarna på Diffenbachstrasse. Det roligaste med detta restaurangbesök, förutom möjligtvis den avslutande tårtfrossan, är toalettpyntet. Damernas toalettskylt har en flicka med fuskpäls i armhålan och mannen på herrarnas skylt har likadant ludd på bröstet. I toalettlocket finn ingjuten sand och snäckskal. Sådär snyggt.

Lördag 100904 kl 23.58: West Germany



Feministmagasinet Missy Magazine har fest på West Germany och en av mina berlinska favoritartister, den experemintella elektorartisten Golden Disko Ship, ska stå på scen. Självklart vill jag givetvis ta chansen att besöka detta ställe som jag och T letat efter mer än en gång tidigare men aldrig funnit. T ligger hemma i förkylning, men E följer med och jag gläds åt att jag äntligen hittar stället så att jag därigenom undgår en framtid av mardrömmar där jag letar efter hemliga ingångar i Zentrum-Kreuzbergs huskomplex. Jag är glad att jag till sist hittar fram, även om jag ärligt kan säga att jag förväntat mig mer av en bar inrättad i en före detta tandläkarmottagning. Kanske har jag blivit Berlinskadad då jag inte längre blir förvånad över våldsamt trashiga barer i för ändamålet ej avsedda lokaler?

Lördag 100904 kl 18.45: Zum Sechser Topp



Märkligt nog ligger ett gästhus och kafé strax intill det övergivna sjukhusområdet. Sannolikt klarar ägarna den ekonomiska livhanken genom alla de besökare som, liksom vi, tittar in för att låna toaletten och få något varmt att dricka efter en nervkittlande upptäcktsfärd på denna märkliga plats.

Lördag 100904 16.24 - 17.59: Beelitz-Heilstätten






E har hört talas om ett övergivet sjukhusområde i närheten av Potsdam som vi gärna vill besöka. Beelitz-Heilstätten byggdes år 1898 som ett sanatorium, men har under Tysklands actionfyllda historia inhyst fler än bara lungsjuka kvinnor och män. Under första världskriget fungerade det som militärsjukhus där självaste ärkeskurken Adolf Hitler vårdades för en krigsskada i sin ungdom. År 1945 ockuperades sjukhuset av sovjetiska styrkor och fungerade som tyskt militärsjukhus ända fram till återföreningen år 1989. Därefter vårdades den hårdföre kommunistledaren Erich Honecker där för levercancer innan han flydde landet för att undvika att ställas till svars för de brott som begåtts under kommunisttiden. Av det ursprungligen gigantiska sjukhusområdet på omkring 60 byggnader återstår bara delar, varav vi bara hinner besöka några byggnader. Stället är fascinerande och litet läskigt. Lyckligtvis får vi veta först efteråt att huset som vi tillbringat mest tid i tydligen är hemsökt och att såväl massmördare som sinnesförvirrade engångsmördare verkat just där. Om ni vill uppleva platsen utan att få ett husvrak i huvudet bör ni åka dit så snart ni har chansen eftersom byggnaderna blir mer och mer förfallna.

Lördag 100904 kl 02.20 - 04:00: King Kong Klub




Bästa bekante tysken T & company spelar skivor första fredagen i månaden. Trevligt blir lätt sent.

Lördag 100904 kl 00.15: Becketts Kopf


E har blivit tipsad om en bar som vi rekommenderas ett besök. Väggarna är röda som våra sinnen och för dagen även vår klädsel. Ur drinkmenyn, som är inklistrad i ett av Becketts verk, väljer jag en drink under rubriken "Herb & Floral". Det är förstås svårt att välja bland alla cocktails, men när jag får in min "Herbarium" med skotsk whisky, rom, körsbärsbrandy och bitter i iskylt kristallglas, är jag nöjd med mitt val då den faller mig precis i smaken. Bartendern varnade mig för att den skulle bli very dry, men ju osötare desto bättre! Jag antar att drinksmak säger nåt om ens personlighet. Jag är isåfall syrlig, nästintill supersur, torr som tusan med en stark avsersion för allt sött och sliskigt.

Fredag 100903 kl 12.21-12.23: Cafe Morgenrot



Finaste E från Malmö har tagit nattåget till Berlin. Vi vill förstås inleda helgen med en bra frukost och går till Morgenrot som serverar grymmaste vego- och veganbuffén. Frukosten kostar 4-8 euro och betalas utifrån förmåga, den som har råd betalar mer för att stödja de som kan betala mindre. Gott, fint, bra!

Fredag 100903 kl 01.34: Meuterei



På vägen hem när jag och T promenerar Reichenberge Strasse kan jag och T inte låta bli att titta in på punkbaren Meuterei som vi tidigare inte upptäckt. Det är trevligt ställe med schaskig toalett som luktar fuktigt utedass.

Fredag 100903 kl 00.00: Madame Claude



E, ett gammalt hångel från London och sedemera en vän, är på besök i stan för att gå på indiepopfestival. Han är en trevlig prick och eftersom jag inte varit i London på ett par år det är roligt att han hälsar på i Berlin. Vi ses på Madame Claudes där han hänger med några kompisar.

Onsdag 100901 kl 21.49: Yogi-Snack



Jakten på indiern fortsätter. Trots idoga försök verkar det vara stört omöjligt att hitta en bra indisk restaurang här i stan. Det är lätt att hitta någon som är helt okej, men svårt att hitta någon som är riktigt bra. Eftersom jag och T ska käka middag med T bestämmer vi att prova en indier i hennes del av stan. Yogi-Snack var ytterligare en helt okej indier. Maten smakade, men var inte på något vis anmärkningsvärd. De får plus för lagom kitchig inredning och för att notan akompanjeras med en fruktig mangojuiceshot. De får minus för att toaletten var osedvanligt ointressant.

Onsdag 100901 kl 19.31: Die Fabrik



Jag och T har en slapp skön onsdag. Framåt kvällskvisten spankulerar vi genom Kreuzberg i godan ro och stannar till för en kaffe på det helt folktomma kafét Die Fabrik. Toalettnyckeln lånas i disken och väl inne på muggen roas jag av att någon, sittandes på toalettstolen, tagit sig tid att rita på reklamen för läkemedel mot Vaginalpilz. Osökt får jag för första gången en släng av hemlängtan då jag tänker på min fina konservburk med svamp, inköpt i Nanna Johanssons Ful-Livs häromåret, som står hemma på kökshyllan i Malmö. Nanna är en av Sveriges roligaste serietecknare och ni kan se hennes konservburkar skymta förbi i ett filmklipp här.

Onsdag 100901 kl 02.21: Die Tagung



Berlinsommaren börjar lida mot sitt slut och jag och T känner allt oftare att vi behöver passa på att göra en massa saker eftersom vi snart åker hem. När vi ändå är i närheten tar vi därför chansen att slinka förbi favoritstället Die Taugung för att ta farväl, men på återseende förstås.

Onsdag 100901 kl 00.23 - 00.31: Primitiv Bar




Det är alltid svårt att skiljas från trevliga tyskar och eftersom kvällen är ung tittar vi tillsammans förbi en för mig ny bar i Friedrichshain. Det är skönt att komma in i värmen och vi tränger ihop oss kring ett litet bort längst in i lokalen, närmast toaletten som är tjusigt belyst i rött.

Tisdag 100831 kl 21.20: Cassiopeia



Det är tidig höst i Berlin och alla besökare på Freiluftkino Insel sitter invirade i filtar när mörkret sänker sig över Cassiopeia. Kvällens film är "OMP: Letzte Jahr im Sommer", men innan filmen börjar spelar själva bandet live. OMP (Orchestre Miniature in the Park) bestod vid detta framträdande av 23 personer. Bandet använder bara leksaksinstrumet (eller åtminstone instrument i barnstorlek) och spelar bara låtar som handlar om sommar och sol. Festligt värre, det hörs ju, men jag är övertygad om att de gör sig bättre en varm sommardag än en kylig höstkväll.

Tisdag 100831 kl 18.09: Beliner Fernsehturm



Jag vet inte varför jag tvekat inför att besöka denna fantastiska byggnad. Jag drar mig ofta inför att besöka större turistattraktioner och tänker att det liksom inte är värt besväret att köa och betala dyrt för att trängas med andra turister. Oj, oj, oj så fel jag hade. TV-tornet var sannerligen värt ett besök, hur hade jag någonsin kunna tro något annat? Med sina 368 meter är det Tysklands högsta byggnad och vi hade turen att direkt få ett ledigt bord i den roterande restaurangen i silverkulan på 207 meters höjd. Vyn är helt magnifik! Telecafét snurrar ett varv på en halvtimme och den gigantiska baljan Milchkaffe och Schwarzwaldtårtan räcker i två hela varv medan jag storögt fascineras av det oslagbara panoramat. Om jag inte haft en tid att passa skulle jag gärna sitta kvar och snurra runt, runt, runt för att se dygnets skiftningar från ovan i denna fantastiska stad.