Lördag 100731 kl 23.25: Arena Berlin

Wohoo! Roller Derby-lördag! Jag inleder dagen med att hjälpa Berlin Bombshells att tejpa banan inför kvällens bout mot Barockcity Rollerderby. Jag är förstås mycket taggad inför att se mitt livs andra bout, men föga förvånande tar de 2 x 30 minuterna slut alldeles för fort, även om det hade varit roligare ifall lagen varit mer jämna. På bilden ovan är det roliga redan över och jag undrar vad som blir mitt nästa bout.

Fredag 100730 kl 19.44: Tiki Heart

Det är en hungrig fredagkväll på Tiki Heart Café. Jag äter en Johnny Rotten-burgare medan fina Malmösällskapet koncentrerar sig på att dricka Lovebechers och dra dåliga djurvitsar.

Fredag 100730 kl 16.41: Weinblatt

Weinblatt är kombinerad Feinkostladen/Kafé/Restaurang som har blivit ett av mina favoritställen. Jag äter en sen frukost på deras trevliga uteservering med rödrutiga dukar. En härlig fräsch frukosttallrik och gott mjölkkaffe är bästa sena starten på dagen!

Torsdag 100729 kl 23.06 - Fredag 100730 kl 02.04: Schokoladen

Schokoladen har en härligt röd inredning och rosiga toaletter. Ikväll är det svensk popafton och H som jag bekantat mig med under Stockholmstiden står på scen med P. Senare sluter fina Malmöbesökarna A-M och O upp som ett finfint avslut på torsdagskvällen.

Torsdag 100729 kl 20.21: Schleussenkrug

En månads tyskalektioner är till ända och vi kurskamrater tar avsked på en Biergarten i Tiergarten. Vi gör bestälningar på helknacklig tyska men pratar i övrigt bara icke-tyska. Jag äter en god halloumisallad och förvånas över en tom damtoalett på en i övrigt fullsatt servering.

Måndag 100726 kl. 14.36-14.39 Bateau Ivre

Måndagsfrukosten består av ett par hekto ost på kafét närmast busshållsplatsen till plugget. Tillräckligt mycket för att bli illamående, men det var inte av den anledningen som jag besökte toaletten. Väl där träffar jag en svart katt och håller med: "Judith ich liebe dich!".

Måndag 100726 kl 02.41-04.10: Zur Fetten Ecke

Vi promenerar tillbaka till Kreuzberg och tittar förbi vid den numera avslutade filmvisningen. Folket börjar dra sig hemåt, men vi dröjer oss kvar på Schlesisches Strasse med J/H och den nye bekantskapen R. Det är roligt att träffa riktiga Berlin-infödda. Söndagen blev senare än väntat, men det är trevligt och precis som det ska vara om sommarnätterna i Berlin.

Måndag 100726 kl 00.04: Jägerklause

T vill se metallegenden Steve von Till göra nån solo-folk-pryl. Det är inte min påse, men eftersom jag läst en beskrivning av klubben som "It's where the Jägermeister drinks when he's in Town" kan jag förstås inte hålla mig hemma utan följer med i hopp om att få spana in litet intressanta tyska hästsvansar och rockbockskägg. Ställets karaktär kommer inte riktigt till sin rätt genom min toalettbild, men beskrivningen ovan var rätt träffande.

Söndag 100725 kl 20.34: Transit

J/H, en i de snälla popfolkets skara, bjuder in till sin filmvisning. Tyvärr har jag och T inte tid att stanna för att se filmen, men jag hinner iallfall kissa innan vi säger hejdå, på återseende, och kilar vidare.

Lördag 100724 kl 17.26-22.18: Bar 25

Bar 25 är nog en av Berlins mesta sommarklubbar där det går att hänga längs med Spree, gunga i träden, äta mat, dricka öl, sitta vid en brasa eller göra vad som nu känns rätt. Det är ett riktigt speciellt ställe, även om det kanske inte framgår av dessa två toalettbilder. På Bar 25 är finns också en cirkus som denna lördag huserar den charmanta indiefestivalen Down by the River. Festivalen kanske inte är den mest spännande rent musikaliskt, men många korta konserter som avlöser varandra lyckas ändå hålla intresset uppe från tidig eftermiddag till sen kväll. Det var riktigt fint att vara omgiven av en massa indiepoppare av den allra snällaste sorten och den största behållningen var nog faktiskt den väldigt gemytliga stämningen. Och så Golden Diskó Ship förstås, men det var ju ingen överraskning. Turligt nog gjorde hon också den längsta spelningen.

Fredag 100723 kl 21.36-21.38: Maria Peligro

Kvällen avslutas på en mexikansk restaurang med uppiggande cerisa detaljer på i övrigt gråa toalettdörrar. Maten såg oerhört angenäm och spännande ut både på menyn och på tallriken, men var tyvärr inte lika intressant väl på plats i munnen.

Fredag 100723 kl 20.08: Reichstag

När vi väl börjat turista är det lika bra att löpa linan ut och vi tar därför bussen till Reichstag. Riksdagshusetets tak har en tillbygnad i form av en enorm glaskupol som både erbjuder magnifik utsikt över Berlin och därtill möjlighet att titta rakt ned i centrumet för den tyska parlamentariska demokratin, dvs. riksdagens plenissal. Kupolen är en av Berlins största turistattraktioner, dessutom med fritt inträde. Alla besökare måste dock genomgå en säkerhetskontroll på väg upp vilket gör att det ofta krävs flera timmars köande, men denna halvregniga fredagkväll var kön relativt kort. T ställde sig snällt och köade medan jag sprang på jakt efter något att få mig till livs. Precis lagom till när jag kom tillbaka med högre blodsockernivå fick vi komma upp på taket. Vi promenerade runt, runt, upp och ned i kupolens spiralramper ledsagade av en audioguide som pekade ut viktiga byggnader i det berlinska panoramat, berättade om hur glaset symboliserar transparensen i det politiska systemet samt om kupolens miljövänliga förträfflighet med automatiskt roterande sollskydd, speglar som reflekterar solljus ned till plenissalen och en öpen topp som ventilerar hela byggnaden. Toaletten var fräsch men ganska ospännande, men på väg ut från toaletten fick jag syn på en fin, röd, liten, tysk Gummibär som vilade sig på stengolvet.

Fredag 100623 kl 16.14 - 16.17: Stasimuseum

Berlinsommarens första regniga dag infaller på en fredag som faktiskt är en ännu mer ledig veckodag än alla mina andra lediga sommardagar. Himlen är helt grå och jag och T konstaterar att det är en utmärkt dag för at besöka det gigantiska och helgråa kvarteret som tidigare huserade Östtysklands säkerhetstjänst där det som mest jobbade över 20.000 Stasianställda. Själva huvudbyggnaden inrymmer numera ett museum som ger en skrämmande inblick i Stasis omfattande övervakningsystem. Vi hade den stora turen att få en guidad visning av en helt fantastisk tant i 80-årsåldern som med ett strålande humör delade med sig av historiska fakta och personliga minnen från livet på den östra sidan muren. I de olika montrarna visas diverse spionutrustning upp som exempelvis avlyssningsapparater i stenbumlingar av plast och kameror inmonterade i de mest oanade föremålen som små aftonväskor med pärlbroderi, vattenkannor och fågelholkar. Galet, men väldigt intressant. En pytteliten lastbil som utifrån sett ser ut som vilken dagligvarutransport som helst fungerade egentligen som fångtransport för upp till fem personer. I glasburkar finns människors insamlade kroppsdofter bevarade på tygstycken. Delar av lokalerna är bevarade i samma skick som när högkvarteret stormades efter murens fall. På ett våningsplan finns självaste Stasichefen Erik Mielkes kontor och sammanträdesrummet där avgörande beslut fattades på högsta nivå. All inredning går i 50-talsbrunt, likaså kantinan där vi slår oss ner i bekväma orginalfåtöljer i brunt skinn och dricker kaffe och äter hembakad rulltårta. Det verkar mest vara gamla östtyska tanter över pensionsåldern som jobbar på Stasimuseet vilket ger en, med tanke på lokalernas historia, förvånansvärt hemtrevlig och gemytlig stämning.

Onsdag 100721 kl 14.16-14.23: Prinzessinnengärten

Ett besök i Prinzessinnengärten, en ödetomt i Kreuzberg som används till urban matodling, blir den perfekta innan-skolaktiviteteten denna tisdag när jag sovit litet för länge. Initiativet Nomadisch Grün ägnar sig åt mobil, social och ekologisk odling. Det är härligt att promenera omkring bland backar fyllda med pumpor, fänkål och kryddor och säckar fyllda med sällsynta potatissorter. I parken finns förstås ett café som serverar dagens rätt tillagad av den egna skörden. Jag passar på att göra min tyskaläxa till kaffe, kaka och en utsökt äppel- och rödbetsjuice. Som gott sällskap har jag mängder av nyckelpigor, skalbaggar och andra småkryp som verkar trivas väldigt väl i den gröna oasen. Jag trivs också på toaletterna som är kreativt inhysta i gamla containers. Toalettbåsen är hemmasnickrade med en bit trädgårdsslang som hantag och toalettpappershållare. Dörrarna är tätade med litet överbliven plastmatta och vem behöver vare sig hasp eller lås när det fungerar fint med en bit rött snöre?

Tisdag 100720 kl 12.52: Café Marx

M/SA är tillbaka i stan och vi ses för tisdagsfrukost. Menyn var imponerande, men tyvärr levde det rekommenderade kafét alls riktigt upp till förväntningarna. Min frukosttallrik var definitivt inte värd sådan lång väntan. Sällskapet var iallfall fint och rabarberschorlen smakade!

Lördag 100717 kl 23.04 - Söndag 100718 kl 03.21: Ferropolis

Det är festivalens andra dag och eftersom jag har ett band om halsen är alla toaletter jag besöker fräscha och försedda med toalettpapper. Det är ju visserligen skönt, men utan nersölade bajamajor är känslan inte lika mycket festival. Under kvällens sista och bästa spelning med Moderat pissar dock andra friskt intill stängslet på vanligt förekommande festivalvis. Inget ont om just dessa muntra Jungs, men överlag avskyr jag alla dessa snoppersoner som uppfostrats till sån bekvämlighet att de, trots att de skäms bort med pissoarer, inte förväntas göra sig större besvär en att maka sig en meter eller två innan de kastar sin urin. Vafan, jag vill också kissa på gator och träd, stolpar och staket, så att det stänker ned förbipasserande och bildar rännilar som pajjar folks nya sneakers och slippa tvätta händerna innan jag förser mig ur omgivningens snackspåsar!

Lördag 100717 kl 16.35: Mocca

Efter en tämligen sen frukost på ett café som sannolikt erbjuder Tysklands mest långsamma service besöker jag toaletten. När jag kommer in i rummet lyser lyser en vit revolver på en blå bakgrund mot mig det i övrigt helt beiga utrymmet. Se där, sicken Lady Bag! Det är en sanitetspåse prydd med en revolver! Varför? Jag förstår verkligen inte. Kan det vara ett hot? Det måste finnas en tanke med vapnet, eftersom fabrikanten Ille i övrigt verkligen tänkt till när det gäller påsens utformning. De både vitsas genom texten "In der Regel eine saubere Sache" (I regel [även menstruation] en ren sak" och rimmas med "Binden und Tampons, von Mini bis Groß, gehören einfach nicht in Klos" (Bindor och tamponger, från små till stora, hör helt enkelt inte hemma i toor). Det skulle vara kul att få träffa den person som har som jobb att tänka ut putslustiga fomuleringar till sanitetspåsar.

Lördag 100717 kl 01.27-03.37: Ferropolis

Åh! Äntligen! Melt! Ett år har gått sen sist och jag besöker åter Ferropolis, järnstaden. Festivalen har som återigen en riktigt bra line-up och det är som vanligt ett sant nöje att få kissa under de gigantiska grävmaskinerna i det nu nedlagda dagbrottet. Fredagskvällens bästa spelning var HEALTH - bra skit!

Onsdag 100714 kl 20:05: Teufelsberg

Jag och T bestämmer oss för att ge oss iväg på den utflykt till Teufelsberg som vi länge sett fram emot. När vi väl är på väg och lämnar S-banestationen börjar det pirra rejält i magen när vi börjar den 40 minuter långa promenaden genom skogen för att nå målet på toppen av djävulsberget. Stigarna slingrar sig fram och tillbaka men halvvägs uppe möter vi en jesusliknande figur vid en klättervägg som pekar oss i rätt riktning. Teufelsberg är Berlins högsta punkt med sina 115 meter över havet, ett berg byggt av spillrorna från det av kriget sönderbombade Berlin. Under det kalla kriget byggde den amerikanska armén en avlyssningsstation där då det konstgjorda berget visade sig vara den bästa platsen för att fånga upp radiovågor från öst. Stationen står kvar än idag, om än i ruiner. Platsen är sådär typiskt berlinsk (med svenska mått mätt typ helt livsfarlig). För varje våning som vi tar oss upp i byggnaden stiger pulsen. Vi har blivit varnade för bäcksvarta trapphus och hål rakt ned genom golvet. Bara efter de tre första våningarna är höjden svindlande och det är rätt obehagligt eftersom väggarna är borta och där golvet tar slut väntar bara avgrunden. Jag föreställer mig hur lätt någon galning skulle kunna putta ned mig och blir skraj när jag hör steg på våningen ovanför. Lyckligtvis visar det sig vara några trevliga tonåringar som valt att bosätta sig i den förfallna men fantastiska byggnaden. Jag känner mig litet lugnare, men för varje av de fyra öde våningarna som återstår tilltar svindeln och nervositeten en bit ytterligare - vad kan möjligtvis möta oss på toppen? Till min stora glädje klarade vi livhanken utan svårigheter. Längst där uppe fanns två spraymålande ynglingar med leende på läpparna och kepsarna på sned och ett gäng spanska anarkister som låg och solade tillsammans med sina hundar. Åh vackra tillvaro! Teufelsberg var en fantastiskt fin upplevelse. Väl nere på marken igen passar jag på att märka platsen med mitt urin innan vi åter vandrade nedför rasmassorna. Se så mina blå tights skymtar i markens gröna och se hur långt upp det är till den översta kupolen där i skyn.

Tisdag 100713 kl 21.00: Fritz Club im Postbanhof

Min tyska favorit gör tisdagen till en fest genom att kirra så att jag får se Hidden Cameras. Herr Gibb bor ju sedan en tid i Berlin och småsnackar litet med publiken, men hans tyska är faktiskt riktigt dålig. Det är en rätt kort spelning och ganska glest i publiken, men fansen håller sig antagligen hemma eftersom kvällens huvudakt är Scissor Sisters. Gibb är på smårisigt skämthumör och tackar SS för spelningen, och det tar ett ögonblick innan jag och resten av publiken fattar att han faktiskt syftar på Scissor Sisters. Halvkul. I övrigt en jättebra spelning och jag gillar verkligen deras mörkare sound, även om jag hoppats på ett techno-disco-encore i stil med de det gjorde vid sin Malmöspelning i april. Hidden Cameras håller konstant hög kvalitet och är utan konkurrens det allra bästa bögbandet. Denna kväll hade de med sig en paljettförsedd manlig dansare i jockstrap-kalsonger på scen. Utöver det rent musikaliska var det väldigt underhållande att se hur de två yngsta och äldsta i publiken, en +50-pappa med sin +10-dotter allra längst framför scenen, blev lika generade båda två och inte vågade titta när det rumpdansades framför dem på scen. Väldigt sött.

Söndag 100711 kl 01.39: Club der Visionäre

Vi fortsätter till Club der Visionär. Stället är ett av mina favoriter, men jag gillar det faktiskt bäst innan solnedgången.

Lördag 100710 kl 22.37: Fleischmöbel

M/SA är på besök i stan och vi ses för att käka vietnamesiskt. Efter middagen vill vi ha en fotbollsfri bar och hittar en som var härligt folktom under Tysklands bronsmatch. Namnet gick mig helt förbi under besöket, men gör nu att jag tycker ännu bättre om stället! Jag trodde att stället hette "Möbel" som det står på fasaden, men det visar sig nu att det riktiga namnet faktiskt är Fleischmöbel (Köttmöbel).

Lördag 100710 kl 17.03: Golgatha

Min och T:s lördagspromenad bär upp i Viktoriapark där berlinarna gemytligen svalkar sina fötter och kyler sina törstsläckare i det artificiella vattenfallet. Tyvärr hade vi själva inte varit så pass förutseende att vi tittat förbi någon Getränktmarkt, så på väg ner från parken stannar vi till i Golgathas ölträdgård för en läskande Radler, motsvarigheten till spanjorernas Claras, dvs. öl blandat med läsk, allra helst citron. Jag förstår verkligen inte varför detta utmärkta fenomen inte slagit i Sverige. Alla är törstiga heta sommardagar, men då det inte alltid känns rätt att svepa en stor stark och 2,8%-or sällan erbjuds i barer är ju en Radler ett ypperligt alternativ. Radler översätts till "cyklist" och att den i begynnelsen sägs vara skapad för att cyklister inte ska bli på fyllan gör ju bara saken ännu bättre. Ich liebe Radler!

Lördag 100710 kl 15.21: Chamissoplatz

På litet olika platser runt om i stan står dessa historiska gröna stålpissoarer kvar från någon gång i början av förra seklet. Jag har lärt mig att dessa pissoarer ibland omnämns som "Café Achteck" (Kafé Oktagon). Som vanligt är dessa pissoarer tillägnade män, men åh så jag längtar efter en värld fylld av fina toalettkaféer för människor av alla kön!

Fredag 100709 kl 21.22-21.23: Das Hotel

Tidigt om kvällen, innan trottoaren blir fullproppad av högljudda spanjorer, är Das Hotel som trevligast. Det går därför inte att motstå frestelsen att slå sig ner på gatan bland de mångfaldiga blomsterarrangemangen för en kall sommaröl. Jag gillar min gata här i stan.

Fredag 100709 kl 18:13: Künstlerhaus Bethanien

Künstlerhaus Bethanien är en projektverkstad för samtidskonst inrymt i ett föredetta sjukhus. Den stora byggnaden erbjuder såväl utställningslokaler som konstnärsstudios och dessutom svala rymliga toaletter för kissnödiga fredagsflanörer.

Fredag 100709 kl 15.34: Goldmarie

Jag tycker att guld är fult, men väljer ändå att gå till kafét Goldmarie för att äta frukost. Jag höll mig på den soliga uteserveringen, och behövde bara se skymten av guldfärg när jag besökte toaletten. Goldmarie får ändå ett bra betyg, särskilt ur ostmått mätt. Jag älskar verkligen tyskarnas frukostkultur. Att storslagna frukosttallrikar serveras hela dagen ända fram tills sen eftermiddg är precis min melodi, nu när jag är så himla ledig.

Onsdag 100707 kl 18.41: Rootz

Jag har länge varit sugen på besöka Rootz, "dein Veggie im Kiez", för att prova på deras seitanburgare. Jag och T tittar därför förbi på vägen från plugget, men tyvärr var burgaren faktiskt inte så mycket att hurra för. Toaletten bjöd däremot på en hel del hårspray vilket var precis vad mitt dåliga onsdagshår behövde.

Tisdag 100706 kl 23.18: Madame Claude

Hos Madame Claude är mycket upp och ned, taket är möblerat och tavlorna och korsen hänger förstås upp och ned på väggarna. På toaletten är allt däremot helt i sin ordning och Madame Claude har helt rätt: Smarta blödare använder menskopp.

Tisdag 100706 kl 21.56: Cuvrystrasse

En av tyskarna vid namn T firar sin födelsedag med barbecue intill Spree på ödetomten vid Cuvrystrasse vilket ger mig fin utsikt när jag kissar i det fria. Mina "while peeing-pictures" känns på nåt vis mest autentiska.

Tisdag 100706 kl 16.39: DeutschAkademie

Det är andra dagen på min tyskakurs. Någon blöder. Hur kunde det ske?

Söndag 100704 kl 21.03-23.17: Raumerweiterungshalle

Jag och T blir tipsade om att cumbiatropicopunk-bandet Kumbia Queers ska uppträda på Raumerweiterungshalle, en expanderbar trailer parkerad vid Ostkreuz som fungerar som klubblokal. På väg dit stannar vi till vid Boxhagener Platz för att ta en glass tillsammans med T som bestämmer sig för att följa med oss vidare. När vi väl trasslat oss över och kring spårområdet får vi en väldigt svettig men bra kväll. Bandet framför egna versioner av låtar av Ramones, The Cure, Madonna, Black Sabbath och Nancy Sinatra. Det låter kanske tacky, men det passar perfekt en het sommarsöndag.

Söndag 100704 kl 16.02-16.07: Mariannenplatz

Jag och S a.k.a M är utmattade men lyckliga efter att ha genomfört vårt skejttest, Minimun Skills Evaluation. Hon har fått med sig ett gäng torkade tamarindfrukter från en ö i Kroatien som hon bjuder på . Tamarindfrukterna smakar sådär men till min förtjusning ser de nästan ut som bajskorvar ur rätt vinkel.

Lördag 100703 kl 20:48: Yellow Sunshine

Den vegetariska och veganska snabbmatsrestaurangen Yellow Sunshine har en mer imponerande meny än toalett och inredning, men vad gör väl det när gyron och burgarna smakar det finns så många andra fina toaletter att kära ner sig i.

Lördag 100703 kl 17.19: Wild at Heart

Mitt fotbollsointresse är svårslaget, så när andra tittar på matchen Tyskland-Argentina vänder jag ryggen till TV-skärmen för att plugga på reglerna till min egen sport. Detta medför även att jag kan följa ansiktsuttrycken på de halvschaviga rockabilly-folket som följer matchen på uteserveringen, vilket i och för sig var förnöjsamt.